Vetenskaplig fakta

Vetenskap och forskning

Sekretmetoden bygger på vetenskap och många års forskning om kvinnans fruktsamhet. Vår svenska professor emeritus Erik Odeblad har tillsammans med det australiensiska läkarparet John och Evelyn Billings utveckat detta att kunna användas för att undvika eller uppnå en graviditet.

Hur säker är metoden?

Det finns stora internationella studier som bekräftar metodens säkerhet och tillförlitlighet.

a)  WHO:s stora multinationella studie i fem olika världsdelar och länder 1976- 1978 visar ett Pear index PI på 2.8.
b)  Senare internationella studier visar högre säkerhet. Dr Anna Capella, Italien 1989-1995. Studien  omfattade 3017 kvinnor och 16.728 cykler. Av dessa 3017  blev tre  kvinnor  gravida trots att de följt reglerna vilket ger en  metodrelaterad graviditetsfrekvens på 0,2 Pearl index. 41 kvinnor blev gravida pga användarfel vilket ger ett Pearl index på 3.1.
Liksom vid alla former av preventivmedel är det viktigt att man följer instruktionerna för metoden. Sekretmetoden är ett säkert och biverkningsfritt alternativ i preventivmedelsvalet om den används rätt. Det är viktigt att paret är motiverade  och får noggrann handledning.

Hjärnan styr

I hjärnan bildas hormoner som stimulerar äggstockarna att bilda äggblåsor. Flera äggblåsor påbörjar en mognadsprocess varje menscykel men det är bara ett, eller möjligen två ägganlag (tvåäggstvillingar) som mognar till ett färdigt ägg. Fler ägg kan förekomma (trillingar, fyrlingar… ) men det är mycket ovanligt.

Varje nyfött flickebarn bär på ca 400 000 ägganlag. Många av dessa tillbakabildas under uppväxten men vid könsmognad finns fler ägganlag än antal barn en kvinna skulle hinna föda under sin livstid.

Sekret bildas
I livmoderhalskanalen finns håligheter – kryptor, som av hormon- och till viss del nervpåverkan stimuleras till att bilda olika typer av slem/sekret.

Under mens, och dag/-ar närmast mensens slut, dominerar hormonet progesteron. Progesteron stimulerar till bildandet av ett sekret som är tjockt, trögflytande och ogenomträngligt för spermier. Detta sekretet stannar som en ”propp” i livmoderhals-kanalen och fungerar som en naturlig barriär. Under dessa dagar är befruktning inte möjlig.

När ägget växer i äggstocken bildas hormonet östrogen. Östrogen stimulerar celler i livmoderhalskanalen att producera det särskilda sekret som har till uppgift att hålla spermierna vid liv, leda spermierna på rätt väg till ägget och sortera ut defekta spermier.

Vid låga nivåer östrogen bildas ett segt, tråddragande sekret, vid höga nivåer bildas ett tunnare, klart, lättrinnande och tråddragande sekret. Under dessa dagar överlever spermier i sekretet i väntan på ägglossning, befruktning är möjlig.

Ägglossning
Ett och ett halvt dygn före ägglossning sjunker östrogenet abrupt samtidigt som det sker en snabb tillfällig stegring av stresshormonet noradrenalin vilket stimulerar bildandet av det sekret som har till uppgift att ”låsa upp” för ev väntande spermier så att dessa ska kunna simma vidare till ägget. Detta sekret upplever kvinnan som en extremt våt och hal flytning. Detta är peak-day, den sista dagen med fruktsamt sekret, fruktsamhetstoppen. Chansen till befruktning är störst den här dagen. Ägglossning sker till 80%. nu, övriga 20% sker dagen före eller efter peak day. Dagen efter peak-day är en torr dag och detta abrupta avslut av flytningen är indikationen för att ägglossning har skett dagen före.

Hos den mogna kvinnan påbörjas efter varje mens tillväxt av flera ägganlag, alla når inte full mognad, det vanligaste är att endast ett ägganlag utvecklas färdigt och kommer så långt som till ägglossning. I puberteten, innan könshormonerna har stabiliserats, sker ägglossning med oregelbundna intervaller. Klimakteriet är en spegel av puberteten. Ägglossning kommer att glesas ut för att till slut upphöra helt.

Sekretmetoden baseras på sekretobservationer vilket gör att metoden inte kräver regelbundna cykler utan går att använda i livets alla skeden.

Befruktning
Befruktningen sker i äggledaren. Ägget vandrar sen ner mot livmodern under knappt en vecka där det sen fäster i livmoderväggen.

En befruktning kan bara komma till stånd under de dagar kvinnan producerar det speciella sekret som håler spermierna vid liv, leder dom på rätt väg till ägget och som sorterar defekta spermier. Hur många dagar som kvinnan är fruktsam är individuellt, till viss del beroende på ålder, tidigare andvändning av p-piller och antal gravditeter. Finns inte detta sekret finns ingen möjlighet till befruktning annat än på konstgjord väg.

Mens
Efter ägglossning ökar hormonet progesteron vilket igen stimulerar till bildandet av tjockt och ogenomträngligt sekret. Kvinnan har ingen flytning att se eller känna.

Gulekroppen, som är en rest i äggstocken där ägget suttit, bildar hormoner som har till uppgift att hålla kvar slemhinnan i ivmodern tills det befruktade ägget har fått ordentligt fäste. Om ingen befruktning skett är gulekroppens livslängd 11-16 dagar, vilket innebär att kvinnan får mens 11-16 dagar efter ägglossning.

Andra typer av flytnigar
Andra typer av flytningar kan förekomma under en menscykel men de kommer då ifrån slidan, är inte tråddragande och upplevs som strävare. En del kvinnor upplever också andra tecken på ägglossning som t ex skiftande sinnesstämning, spända och ömma bröst, smärta eller ömhet i nedre delen av buken eller en liten blödning, vilket har naturliga biologiska och fysiologiska förklaringar.

Kunskapen om menscykelns olika skeden och sekretets/flytningarnas innebörd kan användas för att undvika eller uppnå en graviditet. Hur denna kunskap ska användas praktiskt lärs ut av utbildade handledare.